yget, handlade om ett köp av en ridhäst.Före köpet ville köparen få hästen undersökt av en veterinär och även få ettrent veterinärintyg utfärdat. Säljaren kallade dit en veterinär och ett rentveterinärintyg utfärdades. Efter köpet visade det sig sedan att hästen led avsjukdomen fång, och en tid senare behövde hästen avlivas på grund av sinabesvär. Köparen fick försäkringsersättning för hästen men krävde ävenskadestånd av säljaren. Köparen menade då att säljaren tillförsäkrat att hästen22hade egenskapen felfrihet. HD började att konstatera att säljaren inteuttryckligen hade garanterat att hästen var felfri. Däremot menade HD attsäljaren uppenbarligen hade insett att det rena intyget var ett villkor för köpetoch att säljaren uppfyllt detta villkor. Därigenom ansågs säljaren hatillförsäkrat att hästen var felfri vid köpet. Köparen tillerkändes därmedskadestånd.Ett rättsfall som avgjorts senare är NJA 1989 s. 156, Valpköpet, som rördeett köp av en hundvalp. En köpare hade köpt en hundvalp av en säljare sombedrev yrkesmässig uppfödning. Efter köpet visade det sig att valpen led avdubbelsidig höftledsdysplasi av den allvarligaste formen och behövdeavlivas. Köparen menade att säljaren hade lovat att valpens föräldrar inte haftsjukdomen, då den är ärftlig. Garanti hade endast lämnats avseende valpensmentala hälsa eftersom det enligt säljaren fanns veterinärintyg avseende denfysiska hälsan. Uppgifterna gick dock isär och säljaren menade att ingasådana uppgifter hade lämnats. HD inledde med att beskriva förutsättningarnaför skadestånd enligt köplagen, och anförde att det inte krävs en uttryckliggaranti för att en egenskap ska anses vara tillförsäkrad. �ven genom andrauttalanden, så kallade enuntiationer, kan ett skadeståndsansvar uppkomma.Utöver det menar HD att det:[ anses föreligga ett visst, om än mycket begränsat, utrymmeför sk

skaper bedömdes finnas där enligt doktrin och i viss mån ävenpraxis248. Det finns ingen motsvarighet till den svenska jordabalken i dendanska lagstiftningen och det finns således inget att jämföra. Det blir därförbetydligt svårare att avgöra om ansvaret vid köp av lös egendom respektivefast egendom är detsamma, varför jämförelsen med dansk rätt stannar här.Den finska bestämmelsen är till språket identisk med den svenska, ochbeskrivningen i doktrin är väldigt lik hur man beskrev en särskild utfästelse iden svenska propositionen. Den finska jordabalken innehåller däremot inte242Se Ot.prp.nr.66 (19901991) s. 109.Se 414 (2) avhendingslova.244Se Ot.prp.nr.66 (19901991) s. 110.245Trygve Bergsåker är professor vid den juridiska fakulteten i Oslo.246Se Bergsåker (2013) s. 411; Jfr även Kr�ger (1999) s. 468 där de respektivebestämmelserna behandlas under samma rubrik, tilsikringsansvar.247Se Kr�ger (1999) s. 473.248Jfr NJA 1989 s. 156 Valpköpet.24366samma formulering, eller liknande den svenska jordabalkens. Det är därförinte möjligt att uttala sig hur förhållandet mellan köp av lös egendom och köpav fast egendom ser ut. Däremot kan det kommenteras att det sätt som de harformulerat det åtminstone inte ger upphov till problematiken i den svenskaregleringen. Dock kan man utifrån finsk doktrin 249 förstå att formuleringensärskilt utfäst vållar problem och bedömningssvårigheter även i Finland.Särskilt svårt är det att avgöra vilka kännetecken som ska användas för attskilja en utfästelse från en särskild utfästelse. I detta avseende delar densvenska regleringen samma problematik som den finska.I jämförelsen med norsk rätt finns där desto mer att kommentera. I den norskapropositionen anges en annan utgångspunkt än den svenska, där man i norskrätt menar att det är en tolkningsfråga avseende parternas avtal. Ipropositionen förs ett resonemang likt de

nska Karnov).Kihlman, Jon, Köplag (1990:931) 40 , avsnitt 2.4 Ansvaret för indirektskada, Lexino 2023-02-20 (JUNO).Ramberg, Jan och Herre, Johnny, Köplagen: en kommentar (2021-09-10,Version 3A, JUNO) kommentaren till 40 under rubriken Säljarensutfästelseansvar.RättsfallHögsta domstolenNJA 1916 s. 172AuktionskatalogenNJA 1922 s. 599KrubbitarenNJA 1938 s. 273Det felfria stoetNJA 1948 s. 526VärmeanläggningenNJA 1952 s. 184ReklambroschyrenNJA 1955 s. 75BåtmotornNJA 1964 s. 239Vägmätaren75NJA 1976 s. 217Den råtthemsökta fastighetenNJA 1976 s. 678VeterinärintygetNJA 1978 s. 301Friskt och kalltNJA 1978 s. 307ByggnadsritningarnaNJA 1980 s. 555SommarstuganNJA 1981 s. 1255RegisterfastigheternaNJA 1983 s. 858ArealenNJA 1983 s. 865BjälklagetNJA 1985 s. 871ElinstallationernaNJA 1989 s. 117SkredriskenNJA 1989 s. 156ValpköpetNJA 2001 s. 309ZinkoljefalletNJA 2016 s. 237BostadsrättslokalenNorges H�yesterettRt. 2005 s. 257EpiLight76